Intervju med Kovan Amedi

PeyamaKurd – Miljontals kurder bor utanför Kurdistan, i europeiska länder och på andra håll. Hur är situationen för dessa kurder och hur är deras situation? Hur ser kurdernas och Kurdistans situation ut från Europa? Vi pratade om dessa viktiga frågor med ”Presidenten för Federation of Kurdistan Associations in Sweden” Kovan Amedî. Amedî säger att det kurdiska folket endast bör arbeta för sitt folks bästa och inte följa ockupantpartiernas och staternas politik.

När kom kurderna till Europa för första gången?

Kurderna kom först till Europa på 60- och 70-talen. De flesta som kom till Europa på 1960-talet var egenföretagare, en god del kom som arbetare efter 1960-talet och de flesta av dem var också från kurderna i Antolya. Många kurdiska intellektuella och politiska aktivister flydde till europeiska länder 1972 efter att militärjuntan kommit till makten i Turkiet. Några kom också till Sverige.

Hur många kurder är det?

Svaret är 100% mycket svårt. Kurderna har ingen stat, så de anses vara medborgare i kolonialistiska stater som Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Priset jag betalar är ungefärligt. Det uppskattas att det finns omkring 150 000 kurdiska invånare i Sverige. Det finns cirka 2 miljoner människor i Europa som helhet och de flesta av dem bor också i Tyskland.
Vad gör kurder oftast i Europa?

Kurderna har en ung och dynamisk generation i Europa, där deras befolkning växer. Kurder är inte längre bara arbetare som tidigare. Detta väcker också uppmärksamhet inom olika områden av livet. Kurderna är också aktiva i europeisk politik och har platser i europeiska länders parlament. Det finns biografer som artister, det finns media som journalister, det finns domstolar som advokater och det finns akademiker på universiteten.

Vad är skillnaden mellan Sverige och dessa andra länder?
Sverige har blivit det andra landet av kurder som bor i Sverige. Svenska rådet är organiserat inom alla områden. Det finns mer än 200 tusen olika kulturella-konstnärliga, idrotts-sociala föreningar. Regeringar och officiella institutioner lägger stor vikt vid demokratiska institutioner och organisationer.

Demokratiska föreningar spelar en stor roll i samhällsutvecklingen. Regeringar lär sig ofta om samhällets problem och krav direkt genom det civila samhällets organisationer. På så sätt försöker de hitta lösningar på problem.

Vilken verksamhet har Federation of Kurdistan Associations?

Förbundet för Kurdistans föreningar i Sverige grundades 1981. Från den dagen i verk som Demokrati och integration, för ett mångkulturellt och kulturellt samhälle, för integrationsarbete, för frågor om det kurdiska samfundet i Sverige, för det kurdiska språket, folklore, kultur och identitet, för funktionshindrade och frågor om de kurdiska vuxna arbetar i Sverige, arbetar mot diskriminering och fascism, arbetar mot våld och droganvändning, För ett fritt och jämställt samhälle, arbetar med kurdiska kvinnor och ungdomar i Sverige med olika projekt. Den lobbar också för friheten för folket i Kurdistan.

En av FKKS:s viktigaste aktiviteter är att avslöja ockupationsstaternas förtryck mot Kurdistans folk, genom aktiviteter som marscher, demonstrationer och konferenser. Lobbyn arbetar för att hitta vänner och allierade för Kurdistans frihet. FKKS gör ingen skillnad mellan delar av Kurdistan. Vårt motto har alltid varit, väst, syd, nord och öst, Kurdistan är ett land.

Hur står det till med kurderna i Sverige och Europa på det kurdiska språket och litteraturens område?

Sveriges kurder har gjort stora framsteg inom det kurdiska språket och litteraturen, särskilt under de senaste 40 åren, då ett mycket seriöst arbete har gjorts med detta ämne. Särskilt med tillkomsten av militärjuntan i Turkiet på 1980-talet valde många kurdiska kadrer och ledare Sverige.

Sverige har det mest demokratiska systemet i Europa. De värdesätter arbetet med språk, kultur och litteratur och bidrar till deras utveckling. Barn och unga som har utländsk härkomst kan få modersmålsundervisning under en timme, från grundskolan till gymnasiet. Kurderna gynnades också av denna rätt.

Vilka är dina verk inom området kurdiskt språk och litteratur?

Kurderna som valde att bosätta sig i Sverige lade stor vikt vid sitt arbete med det kurdiska språket och litteraturen. Jämfört med andra europeiska länder var kurdiska politiska kadrer baserade i Sverige banbrytande för det kurdiska språket och litteraturen. gav ut tidskriften New Day kultur och konst 1978. I början av 1980-talet grundade han ett förlag som heter New Day. Han har publicerat ett sextiotal böcker om kurdiskt språk och litteratur, om kurdisk historia.

Ett omslag som heter Armanc kom ut. Dussintals böcker om kurdiskt språk och litteratur har också publicerats under namnet Jîna Nû Publishing House.

Berbang Magazine, medieorganet för Federation of Kurdistan Associations, publicerades regelbundet från 1982 till 2010. Berbag´ Magazine publicerades också på två kurdiska dialekter (Kurmanji och Sorani och ibland Zazaki).
Kurdistan Press grundades 1986 av Orhan Kotan och hans vänner. Publicerad på kurdiska och turkiska en gång var 15:e dag fram till 1992.

Apec Tryck Publishing House grundades 1988. För utvecklingen av det kurdiska språket ger den ut böcker på kurdiska och särskilt barnböcker på alla kurdiska språk.

En grupp kurdiska intellektuella och författare från centrala Anatolien publicerade 1997 en tidskrift som heter Birnebûn. Den här tidningen handlar huvudsakligen om språket, folklore, litteratur och historia för kurderna i centrala Anatolien.

Banka-Pirtûka Kurdî-SARA grundades 1987 i Stockholm, Sveriges huvudstad. Den sammanställer kurdisk historia, litteratur och kulturella värden och skapar ett kurdiskt arkiv.

Kurdiska biblioteket grundades 1997 i Stockholm, Sverige. Många författare, forskare och studenter kan hitta de nödvändiga resurserna för sina avhandlingar och forskningar i Kurdiska biblioteket.

Nudem Publications, grundat av Fırat Cevheri. Ger ut böcker om kurdiska romaner, språk och litteratur.

De tidskrifter och förlag som jag har nämnt ovan, förutom Berbang, drevs alla av nordkurder. Utan tvekan har kurderna i andra delar också många verk inom området kurdisk kultur och språk.

Kurdiska kulturstiftelsen grundades 1986 i Sverige. 40 elever hämtades från Nordkurdistan tre gånger. Kurdiska lärare utbildades vid Uppsala universitet med en 6 månader lång intensiv utbildning.

Talar kurdiska barn i Sverige kurdiska?

Kurdiska barn med sina föräldrar talar, till skillnad från barn som kom till Sverige på 1980-talet, mestadels lite kurdiska. Barn födda av mödrar i Sverige, särskilt de som utbildats i hemmet med nationell medvetenhet och disciplin, talar kurdiska.

Tyvärr har andelen kurdspråkiga barn i skolor minskat under de senaste åren. Jag kan säga att de är barn från tredje generationen. Han såg oss som ett hot mot det kurdiska språket och identiteten.

Vi har övervägt faran med det kurdiska språket i landet och särskilt i norra Kurdistan och lanserade en kampanj om det kurdiska språket den 24.08.2020.

Det är känt att Kurdish Language Platform och Kurdish Language and Culture Network tillsammans tillkännagav en underskriftskampanj i landet den 21 februari 2021 ”för att kurdiska ska bli utbildningsspråket och det officiella språket i Turkiet”.

Vi som ”Federation of Kurdistan Associations in Sweden” stödjer initiativet från Kurdish Language Platform och Kurdish Language and Culture Network, samt Kurdish Love Initiative.

I Sverige vädjade FKKS till svenska parlamentariker och andra europeiska länder om stöd för det kurdiska språket. Hittills har vi kunnat registrera mer än 40 underskrifter från EU-parlamentariker. I Sverige samarbetar vi med andra kurdiska institutioner inom detta område.

Hur ser situationen för Turkiet och kurderna i Turkiet ut från Europa?

Situationen i Turkiet är generellt sett inte bra. Situationen i Turkiet är idag värre än den var under militärjuntan 1980-90. En stor del av Turkiets budget går till krig, sprängämnen och tunga vapen.

AKP-MHP-regeringen har upprätthållit alla demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter i landet. Rättvisa har blivit ett politiskt verktyg. Befintliga lagar gäller inte heller. AKP-regeringen har, eftersom den har samarbetat med MHP, avstått från alla mänskliga värden och överlämnat sig till MHP:s rasistiska politik.

Rasistisk politik är också krig och våld. Assimilering är undertryckandet av frihetens röster och förintelsen av kurderna. Staten tror inte på sig själv. Därför är den rädd för att erkänna kurdernas nationella och demokratiska rättigheter. Enligt dem är kurdernas frihet frånvaron av en turkisk stat! Det är på grund av dessa farhågor som tusentals kurdiska frihetskämpar, demokrater och politiker sitter i fängelse. Staten är inte bara emot kurderna i norr. Den motsätter sig också kurdernas status i alla delar av Kurdistan.

Kriget ockuperade Västkurdistan, Afrin och Serê Kaniyê. Det finns ingen dag då de inte bombar Sydkurdistan under förevändning om PKK:s existens. Men skälen till att använda våld och krig mot kurderna och deras rädsla för att demokratisera det turkiska systemet är inte sanna.

Ingenstans i världen finns det ett exempel på att frihet och demokrati skadas! Faktum är att de för en rasistisk politik mot folket i Kurdistan.

Arbetslösheten och arbetslösheten har varit mycket hög. Med tanke på den ekonomiska krisen är människor på gränsen till svält. Det har också lagt till frågor och problem i samhället. Våld i hemmet och mord på kvinnor är de viktigaste nyheterna på tv.

Situationen för de kurdiska partierna är inte heller bra. Hittills har inget varaktigt nationellt och internationellt samarbete ägt rum mellan dem. Anledningen är att vissa partier för en ”jag och jag, inte jag och ingen”-politik. Vissa, istället för att ta plats på de kurdiska partiernas sida, följde det pro-kemalistiska partiet för partiets och sina egna individers intressen. Detta är en stor brist hos partierna i Nordkurdistan.

En annan anledning är PKK:s väpnade kamp. PKK har fört ett väpnat krig i nästan fyrtio år. Tiotusentals kurder dödades och martyrerades i detta krig. Hundratals byar och dussintals städer i Kurdistan ödelades. Men inte en enda by befriades i detta krig.

Idag är det tusentals HDP-medlemmar och kadrer har arresterats och fängslats anklagade för att ha kopplingar till PKK-KCK. Inte bara HDP-kadrer utan även politiker som inte hade någon koppling till PKK arresteras och döms i fallet PKK-KCK. Med andra ord har PKK:s väpnade kamp blivit ett kort i händerna på Turkiet för att avsluta den kurdiska befrielserörelsen. Förutom situationen med väpnad konflikt kan de väpnade styrkorna sätta agendan för andra ockuperande stater.

Om PKK vill skada sig själv och Kurdistans folk måste den därför stoppa den väpnade konflikten och fokusera på politiskt och demokratiskt arbete. I ett sådant fall kan det bana väg för den politiska rörelsen i Kurdistan. Då blir det inga argument eller kort i statens händer att använda mot kurderna. Kurderna kan bygga nationell enhet sinsemellan. De kan också hitta internationellt stöd i världen och har ett högt anseende.