Roboski-tragedin

Idag visar återigen historiealmanackan blad fyllda av sorg och folkmord för oss kurder. Roboski tragedin, den 28 december 2011.

Ett möders hjärtskärande vittnesmål vittnar om den ofattbara smärtan: ”Jag sökte efter min son bland de omkomna. De visade mig den kortaste kroppen. Jag svarade att min son är lång, han böjde sig alltid ner när han kysste mig.” Dessa ord bär på en smärta som vi aldrig får glömma.

Idag, den 28 december, markerar vi en djupt tragisk och sorgsen dag i vår historia. Det är nu tretton år sedan Roboski-tragedin, där 34 oskyldiga civila, inklusive många barn, tragiskt förlorade sina liv i en attack av turkiska F-16-flygplan. Denna händelse är en påminnelse om de oförglömliga lidanden som vårt folk har genomgått.

Vi vill hedra minnet av de som föll offer för denna grymhet och uttrycka vårt djupaste deltagande med de drabbades familjer.

Trots den tid som har gått sedan dess, kvarstår orättvisan. Rättvisa har fortfarande inte uppnåtts, och vi vet alla vem som bär ansvaret. Vi uppmanar det internationella samfundet att inte blunda för dessa kränkningar av mänskliga rättigheter och att agera för att säkerställa att de skyldiga ställs till svars.

Vi, Kurdiska riksförbundet i Sverige, förblir fast

beslutna att fortsätta vår kamp för rättvisa och erkännande av vårt folks lidanden. Vi står enade med alla som arbetar för fred och mänskliga rättigheter och lovar att aldrig glömma de som förlorat sina liv i denna tragedi.

Låt oss tillsammans skapa en framtid där sådana grymheter aldrig mer får inträffa.

Kurdiska riksförbundet i Sverige